Jag pratade med radio Örebro idag om en motion som Behcet Barsom (kd) skrivit om gratulationskort till invandrare och flyktingar som fått uppehållstillstånd. Kultur- och medborgarnämnden har yttrat sig över motionen och vi tycker att den är vettig och radion frågade om detta. Men de berättade också att de pratat med några nysvenskar som berättat att deras första kontakt med Örebro kommun var ett brev som hälsade välkommen och berättade hur man gör för att söka försörjningsstöd (socialbidrag)! Det är verkligen för jävligt! Som om det vore osannolikt att de hade – eller kunde få – jobb!
De som kommer till Sverige som invandrare eller flyktingar har i genomsnitt högre utbildningsnivå än ”infödda svenskar”. Många av dem har flytt på grund av att de varit engagerade politiskt eller fackligt och de har gömt sig för säkerhetstjänsten, smitit ur sina länder och gått igenom otroliga prövningar för att ta sig hit. Enligt mig tyder det på att man har både kraft och potential för att jobba eller engagera sig mycket i det svenska samhället. Och de allra allra flesta vill inget hellre än att jobba. Och väkomsthälsningen från Örebro handlar om socialbidrag… Pinsamt.
Ett välkomstbrev bör handla om att informera om Örebro kommun, hur man tar kontakt, vart man vänder sig och vilka möjligheter som finns. Men det bör lika mycket handla om att erbjuda kontakt med företag, föreningar och andra för att direkt ta tillvara de möjligheter som öppnar sig när Örebro får en invånare till.
Detta får vi helt klart jobba vidare med. Bra att Behcet Barsoms motion öppnade för den debatten!
De ständigt vandrande…
Hur kommer det sig att det alltid måste vara en ”sensationsblatte” – Behcet Barsoms (kd), Mauricio Rojas (fp), Nyamko Sabuni (fp) eller Nalin Pegul (s), ähh förresten, stryk den sist nämnda, hon är inte ens värd att nämna pga. allt strunt som kommer ur den käften – som först måste våga gå ut med ”Evighetsproblematiken”.
Vissa gjorda förbiseenden i denna fråga är så pass slående att det mest uppenbara ibland känns dummare att säga än de då provisoriska lösningar som idag blivit normen(soc-bidraget/arbetslösheten/meningslösheten/ bundenheten till systemet etc.)!
Ni/Vi måste ju begripa att ”första- & andra genrationens SVENSKAR” själva kan rätt mycket om otillräckligheterna från ens livs egna goda stunder!
De politiker som oftast göra utspel av detta slag gör det för att klättra i karriärhierarkin (och kanske ibland oxo med en gnutta uppsåt). De som sedan hänger på är fega plankare som inte vågar vara ärliga nog att framföra det själva. Rakare rör uppmanas! Låt mig dock klargöra att utan Socialdemokratin hade jag säkerligen inte kunnat komma till Sverige, men det betyder inte heller att jag inte hade levt ett lika/mer meningsfullt liv med ett jobb och allt vad det innebär, även om levnadsstandarden inte varit på samma nivå. Kanske behöver sossarna sitta över nästa mandatperiod för att Moderaterna skall få ny chans till att röra om lite i den fantasilösa grytan. Det är lättare att anfalla än och försvara sig så jag förväntar inget riktigt svar av Er/Björn, men å andra sidan hade jag aldrig fått ett av en politiker av din rang ändå: )
PS:
Agera bestämt med egna lösningar som ni själva tror på och sluta vänta på att andra kommer med ”hårdare tag” som ett argument. Socialdemokraterna regerar(agerar) inte, utan reagerar väldigt långsamt och då helt otidsenligt.
Det vore väl mycket märkligt om man inte fick svar på ett inlägg som man gör på någon annans blogg, eller hur? Trist dock att du inte väntar dig svar, det tyder inte på något större förtroende. Å andra sidan är det ju rätt tydligt av ditt inlägg att ditt förtroende för mig/sossar/andra politiker är så stort. Vilket som sagt är trist.
Dessutom är det självklart tråkigt att du inte tycker att socialdemokraterna vare sig regerar eller agerar – jag tycker nog att det finns tillräckligt med exempel på politiska beslut som gör rejäl skillnad i samhället och för individen. Men att räkna upp ”vad vi gjort-listan” här blir ju rätt trist. På http://www.socialdemokraterna.se finns bättre sådana listor…(vad gäller den nationella politiken).
Man må tycka att det finns många makthungriga sossar. Man må tycka att det händer för lite (fast den bästa lösningen på det är ju att engagera sig själv). Men om sossarna får ”sitta över” nästa mandatperiod och moderaterna får en chans att ”röra om” lär vi få leva med följderna av detta länge – det tar tid att bygga upp, men det går fort att riva ner. Och om några år med borgarna: när anställningstryggheten är sämre, när sjuka och arbetslösa har det ännu tuffare och när klyftorna i samhället ökar. Då får jag väl luta mig tillbaka och konstatera: Vad var det jag sa? Fast det hjälper ju inte de enskilda som drabbats. Och dessutom är jag inte så mycket för ”vad var det jag sa”. Jag är liksom mer för ”vad gör vi åt problemet”…
/ Björn